kristinahovander

Igår kväll blev det helt enkelt inte tid till något bloggande så därför kommer uppdateringen nu istället. Förmiddagen igår ägnades åt att vila kroppen lite efter veckans ganska intensiva tränande och sedan behövde förråden fyllas på här hemma. Får nog bli ytterligare en handletur idag. Orkar inte bära så mycket åt gången hem från affären och dessutom handlar jag lite olika saker i de två olika livsmedelsbutikerna.

På eftermiddagen åkte jag ut till Ankarlöv för att rida och idag blev det lite längre tid och träning i trav på åttvolter för första gången. Jag tycker att åttvolter är himla bra, både för att det byter sida på volten och för att det efter några gånger blir lite av meditation för både häst och ryttare. Vi har skrittat dem innan men igår var första gången vi travade på en åtta en lite längre stund.

Efter passet i paddocken skrittade jag av honom på asfalten en bit neråt vägen. Han är väldigt osäker och inte helt övertygad om ännu att jag kan klara av att skydda honom för alla faror som finns när man lämnar paddocken men det kommer mer och mer. Igår försökte han vända några gånger och därför gick vi en bit längre än han ville. Jag vill att han ska gå framåt någorlunda avslappnat innan vi vänder så att det är jag som väljer vändplats, inte han.

Men han stannar inte för att han är dum, han stannar för att han är osäker, det är det viktigaste. Och då är det bara att lugnt men bestämt förklara för honom att han faktiskt kan klara det utan att försöka tvinga genom att till exempel gå på med spö. Jag tror och min erfarenhet säger att man får ett bättre och långsiktigare resultat genom att vänligt förklara än genom att hårt tvinga. Jag tror att det gäller samma vare sig det är människor eller djur.

När jag var färdig med Biggen gick jag ut med honom i hagen och sedan skulle vi försöka tempa den lille ettåringen som har ett sår på benet. Det är ju han som är mest skeptisk när man går ut till dem i hagen så vi undrade lite hur det skulle gå. Men det gick hur bra som helst, var precis som om han förstod att vi ville hjälpa. Han kom fram och jag tog tag i grimman, satte fast ett grimskaft och sedan tog Elisabeth tempen. Han stod alldeles stilla och bara tittade på mig. Ingen temp hade han så det var i alla fall bra.

Sedan åkte jag hem och duschade och bytte kläder och avslutade dagen med att gå hem till en vän och hjälpa honom fira hans födelsedag. Ett par öl blev det på Casa Café också innan jag gick hem för att sova.