kristinahovander

Idag har Tuna varit hos doktorn. Inte för att hon varit sjuk utan för att Marika ville göra en riktig check av henne nu när hon är i igångsättning igen. Vi körde tidigt upp och hämtade transporten hos Angelika och sedan hem igen för att lasta. Eftersom vi bara var vi två så tog vi god tid på oss och hade både hönät och godis på plats. Och till sist gick hon in, men det tog nog cirka en timmes övertalning i anspråk.

Framme i Stenestad hos Göran Rydén blev vi lite försenade eftersom han hade fått in ett akutfall. Men Tuna kollades både av Göran själv och av Acke som är hovslagare och lite av en expert på just hovrelaterade saker. Han kollade efter puls i ben och hovar och han kollade hennes strålar. Hittade en liten puls i bakhovarna men var övertygad om att denna kom av de små skaven hon har fått på ballarna av bootsen.

Han sa också att Tuna har mycket bra ben med bra hovkvalité och inte tillstymmelse till strålröta. Lite tunna sulor och hovväggar men det är inte konstigt med tanke på att hon varit skodd så mycket som hon har. Veterinären kollade när hon sprang både rakt och på böjt spår i longerlina. Han gjorde också böjprov på alla fyra benen och det reagerade hon inte på. Men andra ord en häst med fyra bra, friska ben som absolut kan sättas igång och börja träna igen, naturligtvis så fort skavsåren läkt.

Det var skönt att höra och Marika var glad som en spelman i bilen på vägen hem. Som vanligt pratade vi en del annat också i bilen. Bland annat kom vi överens om ett datum när Marika ska komma hem till mig på förmiddagsfika. En inte helt lätt uppgift eftersom jag vanligtvis inte bjuder hem någon. Tycker inte om det så det kommer att bli jobbigt.

Hemma igen tog jag mopeden ut till Ankarlöv och tog in Ben. Gjorde honom i ordning och gick ut i paddocken, men efter cirka en kvart tyckte jag att han kändes lite oren. Skrittade en bit och försökte sen trava lite igen med samma resultat. Då hoppade jag av och kollade om det gick att springa med honom. Tyvärr är det ju svårt att se något när man är själv så jag beslöt att sätta in honom och vänta på att Elisabeth skulle komma hem så vi kunde kolla.

När jag tagit av grejorna kollade jag hans ben och kunde inte hitta något fel.

Då lyfte jag på hans fötter och kollade under. Där hittade jag en liten, liten sten inkilad mellan strålen och sulan på vänster fram. Säkert den som irriterat för när jag släppte ut honom i hagen efter att han ätit upp fanns det abolsut ingen hälta. Skönt.