kristinahovander

Igår var det WE-träning på Ljungagård och jag var där för att hjälpa till. Janet hade byggt upp ett antal hinder redan innan och när jag kom dit gick vi igenom dem och "satte sedan ihop" dem till en bana. För att få lite variation och öka svårighetsgraden lite hade hon byggt upp hinder både på ridbanan och utanför på gräset. Fast för säkerhets skull vara alla de hinder som kunde innebära lite mer fart byggda på grus. Vi visste ju inte riktigt hur det skulle bli med vädret.

Men det gick bra, både med vädret och träningen. Tre intresserade dök upp till häst och ytterligare några utan. De ville titta först vad det handlade om men verkade klart intresserade av att försöka själva en annan gång. De tre som satt till häst fick en riktig genomgång av varje hinder och sedan fick de prova i både skritt och trav. Det är ju så att i WE väljer man sjålv vilken gångart man vill utföra hindret i inom vissa gränser. Och alla hinder får alltid utföras i skritt om man vill det. Det enda kravet är att man använder samma gångart igenom hela hindret.

Efter genomgång och test tog vi paus för korv som Stefan under tiden grillat och sedan var det dags för alla "elever" att rida den förutbestämda banan. Även detta gick som en dans och vi kom överens om att alla faktiskt skulle kunna ställa upp på en pay and ride om de ville.

När allt detta var klart ville Janet att jag skulle testa att longera Vagabond på "Janetvis". Liite annorlunda än det jag är van vid med bara grimma och lina i rundcorall och utan pisk. En oerhört signalkänslig häst som verkligen försökte förstå vad jag ville att han skulle göra, även om jag ibland gav dubbla signaler. Men han är så snäll att han aldrig skulle försöka dra nytta av att det står en oerfaren förare i mitten. Vi fick oss i alla fall några goda skratt eftersom Vagabond ibland reagerade på en signal som jag inte ens var medveten om att jag gav. Men Janet tyckte att det gick rätt bra för att vara första gången och jag tyckte att det var kul.

Sedan skulle Nicky och Janet känna lite på de hinder som fanns på ridbanan. Mest för att han behövde ridas och då kunde det lika bra vara med alla grejorna kvar så han fick titta på dem. Det gick bra även om Janet tyckte att han var en liten aning seg även när vi efteråt tog en runda ut i skogen. Förklaringen till detta fick vi senare när Janet tempade honom och upptäckte att han hade lite hög temp. Även detta fick sin förklaring i ett par tänder som höll på att tränga igenom.

När hästarna sedan fått sitt och släppts ut igen skulle jag göra mig iordning för att åka hem. Skulle bara vänta medan Stefan kollade vad för slags stift som behövs till min moppe. Ingen av oss visste att det krävdes att man nästan skruvar sönder hela mopeden för att komma åt tändstiftet. Jag vidhåller fortfarande tesen att ingen skulle få lov att konstruera ett motorfordon som inte först arbetat med att laga dem.

Eftersom detta då tog lite längre tid bestämde vi oss för att det fick bli lite mat också innan jag körde hem. Måste verkligen lära mig att ta med extra kläder eftersom jag aldrig verkar komma iväg hem innan det blir mörkt och det blir attans så kallt att köra då. Kvällen avslutades alltså ytterligare en gång i soffan invirad i en filt för att försöka få upp värmen. Men nån gång kanske jag lär mig nåt av detta, vem vet?