kristinahovander

Igår fick jag testa att rida Tuna barbacka medan Marika ledde henne. Inte helt lätt ska jag säga eftersom hon hade en massa åsikter om detta. Det roliga var att när jag var på väg hem från Ljungagård kom en tanke i mitt huvud: Skulle inte förvåna mig om Marika plötsligt vill se hur Tuna går med ryttare när hon är barfota och får för sig att jag ska fungera som "dödvikt". Och mycket riktigt, efter att först ha pratat en massa om hur besvärlig hästen kommer att vara att börja rida igen nu när hon fått vila så länge vänder hon sig till mig och säger: Nej hoppa upp med dig så jag får se hur hon reagerar.

Ok, jag vet ju att det inte är mycket lönt att protestera så jag gick och hämtade pallen och tog mig upp. Och vi kan väl säga att Tuna hade en del att säga om detta. Hon tyckte inte att det var någon bra idé alls utan började försöka springa ifrån mig. Som tur är är hon inte den hästen som bockar och stegrar sig utan hon har mest åsikter. Så när det inte hjälpte att springa ifrån mig övergick hon till att försöka bita mig så fort jag rörde mig. Men när jag sedan lyckats sätta mig rätt så gick hon i alla fall. Och Marika hade henne ju i snöre så någon egentlig fara var det aldrig. Men det kändes lite spännande i alla fall.

Det var bara en gång när min fot av misstag studsade på Marika och råkade nudda sidan på Tuna som hon gjorde ett nytt utfall. Annars gick det rätt bra. Det vi såg var att Tuna reagerade på gruset men faktiskt inte jättemycket. Och jag ställer gärna upp som dödvikt fler gånger om det skulle behövas.